Sömn

Sömn som företeelse ses i med oblida ögon av en del. Vi är fastlåsta i konventioner om sömn framför allt den sömnen som finns på morgonen.
Morgontrötta får dessutom lägre lön än de som orkar sig upp i ottan. Nu får man lätt intrycket av att de som föredrar sängen på morgonen på något sätt skulle vara latare eller mindre effektiva än de som kliver upp tidigt.
Sanningen är snarare att de som går upp senare än andra ofta går och lägger sig betydligt senare och då också arbetar senare på dagarna. Förvisso en omständighet som har lite att göra med vilket arbete man har och möjligheterna att själv styra sin arbetstid.
Kan man inte styra den så finns en uppenbar risk att produktiviteten blir lägre eftersom man inte är så alert på morgontimmarna.

Nu finns förstås en mer allmän tendens till att betrakta sömn och då sängen som något nödvändigt ont. Sömmen tar ifrån möjligheterna till att ständigt vara uppkopplad och följa med i det som händer i omgivningen framför allt då i de sociala medierna som är så fruktansvärt viktigt för folk.
Visserligen en mycket begränsad skara men de vill gärna ge sken av att de är många och inflytelserika.

Sömn är trots synen på den hos en del någonting som inte skall ses som något onödigt ont utan tvärtom som någon som berikar livet. Att få ligga kvar en stund direkt efter man har vaknat är en underbar känsla. Ja då under förutsättning att sängen är komfortabel förstås. För just det dör med säng är något som brukar vara lite eftersatt hos en del. Och detta trots att det finns ett så stort utbud av härliga sängar.